Jag blev arg, elak, bitter och less. Men istället för att deppa ihop eller gråta vansinnigt så gick jag ut och klöv upp veden som var kvar, och det hjälpte en hel del. Nu har jag ro i kroppen att sätta mig ner och sticka, har börjat på en liten bolero i vitt bomullsgarn!
1 kommentar:
Gött! Rocka på! Det är så inspirerande med människor som gör sin sorg och ilska till något kreativt och produktivt(jag tycker hugga ved är det)!
Skicka en kommentar