Häxor och Blåkulla, nu och då

Nu i påsktider kan jag inte låta bli att fundera lite kring häxor. Skämtsamt pratar och sms:ar vi till varandra om att ta katten och kvasten och flyga iväg till Blåkulla.

Men jag kan inte låta bli att skänka mina tankar åt de stackars människor, flest kvinnor, som miste livet här i byn.

Vi bor i Dals socken bara några kilometer från Häxberget, där 65 kvinnor, 2 män och 4 pojkar blev halshuggna och brända på bål för häxeri, i juni 1675.
Sveriges förmodligen största massmord.
Jag får rysningar varenda gång jag åker förbi där, det är så ofattbart hemskt.
Vanliga, oskyldiga kvinnor som blev beskyllda för att vara häxor. Det kunde ha varit du, eller jag, om vi hade levt på den tiden.
En femtedel av dåtidens alla kvinnor här i trakten dog på det berget.

Kvinnor dog, män dömde.
Så står det på en minnessten däruppe på berget.

Mer läsning om detta

Eller se Jan Guillos tvserie Häxornas tid.